Jag fick en dag utan regn

Varför tar man semester när alla prognoser, vänner, kollegor och iphones pekar mot värsta lågtrycket? Svar: Det går bra att göra saker inomhus. Alla de där samtalen som lagts på lager för att en dag verkligen ringas får tex ett gyllene tillfälle att bli av. Eller inte. Man kan helt klart välja att göra så lite som möjligt. Går sådant?
För egen del kan det nog bli lite stressande att överhuvudtaget inte ta sig för ett jota. Så då sitter jag här istället för att delge er vad som hände igår. Det var tisdag och min andra semesterdag av mitt andra semesterblock.

Alla hade pratat regn. Nu blev det soligt och denna unika väderhändelse för vårt skånska landskap dessa dagar, ledde mig osökt mot cykeln. En 45:a. Ja den går i pension i år, min kära cykel. Det enda som fattas den är en mjuk sadel som möjliggör cykelturer längre än fem mil. Jag höll mig inom knapp bekvämlighetsgräns: Fem mils cykling mellan Helsingborg och Höganäs. Tur och retur.

Via den magiska Pålsjö Skog kände jag sommaren tillfälligt andas rakt i mitt ansikte. Jag rundade Kulla Gunnarstorps Slott och sen tog en härlig utförslöpa vid. Denna tog mig vidare till Domsten. Ni vet, där Nils Poppe bodde.
I Domsten trängs alla skånelängor med sina dekorativa halmtak. Här hade jag kunnat bo. Var var det nu jag lade min lottokupong från förra veckan...?

Andra smultronställen som avverkades var Viken och Lerberget, varav det sistnämnda som visade sig vara en riktig pärla! I Gamla Lerberget ligger riktigt fina sekelskifteshus och äldre hus än så. Många har bedårande inglasade verandor. Sådana som jag ska ha i mitt hus när jag blir stor. När blir jag det? Lite överraskande är att det finns väldigt många Bed & Breakfast här. Inget man fått reda på via medier åtminstone. Tyvärr tror jag många turister missar Gamla Lerberget och då istället väljer Höganäs för keramikens skull. Men husen då? Ja de finns sannerligen i världsklass just här. Själv hoppar jag gärna över de klart överrepresenterade keramikställena för en stunds ögongodis och själslig gunst!

Jämfört med gårdagens syndaflod kändes denna solskenstur ytterst välbehövlig och som grädde på moset hade jag medvind i ryggen. 45 minuter från Tågaborg till kyrkan i Höganäs får väl anses som klart godkänt. Hungern hade nu gjort sig påmind så mitt val blev snabbt Statoil. Jag sa väl snabbt?
Hamburgaren som var dubbel och försedd med något slags klet samt ketchup, smakade inte mer burgare än ett bildäck från en avställd Austin (66:a) skulle gjort.Hopplöst.

Betydligt bättre blev det när jag lite senare skulle göra riktiga sneakersfynd på en Sportsoutlet därute!

Hemfärden blev helt och hållet i motvindens tecken. Om ni får för er att cykla sträckan från Domsten och upp till Kulla Gunnarstorps slott i ett svep och sittandes på sadeln: Glöm det! Åtminstone i motvind och med oväxlad cykel. Man ska inte vara så envis som jag är ibland. Det står helt klart.
Denna tisdag skulle visa sig vara den enda soldagen av min veckosemester. Vissa har flyt..