Riddarholmskyrkan i horisonten
Så tog vi oss till Stockholm. Det var fredag eftermiddag. Efter fem arbetsdagar. Visst kunde vi varit piggare. Trots detta kändes det bara uppsluppet och härligt att rentav kasta sig ner i var sitt säte tillhörandes X-2000. Jag och min vackra flickvän Jessica.
Jag måste erkänna att det var något bekymmersamt att sitta i tyst avdelning. Hur skulle man klara av det i fem timmar? Varken jag eller mitt sällskap är särskilt kända för att knipa käft..
Så det var inte helt utan vånda timmarna förlöpte. Vi fick helt enkelt döva vår pratångest med diverse dricka: Medhavt rödvin på termos samt grönstedts cognac. Det funkade dessvärre med motsatt effekt som följd. Kvinnan med portföljen fylld av papper ögnade titt som tätt efter oss.
Ändå kändes det mera som att HON var apan och VI besökarna på djurparken.
En tyst kupe är en tyst kupe..
Halv tio var vi framme. Tunnelbanan tog oss snabbt till vandrarhemmet på Skeppsbron. Vårt rum var inget över sig och antalet toaletter lätträknade. Två. På hela vandrarhemmet! Eftersom många hus i gamla stan är k-märkta är det inte tillåtet att bygga fler toaletter än så. Schysst. Om man inte behöver pinka det vill säga.
