måndag 24 maj 2010

MALLORCA BY RAIN 1-8 MAJ 2010

Lasse var inte intresserad av
kläderna..


Holmberg levde på Rom & Cola

D
et som hände skulle egentligen inte vara möjligt på dessa breddgrader så här års. Dessutom borde det vara totalförbjudet av högra makter. Nåväl. Dessa makter var nu inte på vår sida så det blev en mycket ojämn fight mellan naturens krafter och två medelålders män från Skåne.Vem som vann? Gissa.Ledtråd: Min kamera försvann i regnfloderna..

Allt såg dock gansk ljust ut till en början. Efter några obligatoriska virrar ombord på flyget mjuklandade vi så småningom på den spanska ön Mallorca. Destination utöver: Okänd.

2007 hamnade vi på sydkusten i Playa de Palma. Mycket tyskar men också mycket öl och en väldigt fin strand. Wurst-dialekten blev dock något tröttande efter ett tag. Min tanke var därför att det kunde vara lite spännande om vi hamnade på nordsidan av ön denna gången. Lars Holmberg, välkänd ekonomichef, vär även denna gång min medresenär i egenskap av kompis. Frågan var om han förmådde att stå ut med mig ännu en tripp?

Nu drygt 2,5 år senare blev vår vinst i den ospecade resetombolan ALCUDIA! Eller inte? Lasse Holmberg utstötte ett rungande "NEEEEEJ" när vårt slutmål utannonserades. Han var verkligen inte sugen på att hamna bland en massa barnfamiljer. Jag skulle komma att förstå honom. Verkligen.

Svensson i trans på stranden

Hotellet i Alcudia blev åtminstone ett av de bättre där. Viva Sunrise lät som ett löfte om förestående högtryck:) Vem kunde ana att det handlade om blankt raka motsatsen?


Andra dagen bjöd oss faktiskt på sol. Även om det var något för svalt för att bada i havet. Det blev till att hänga vid den mycket lyxiga poolen istället. Bland hordar av barn och serpentiner med läsk och mjukisdjur! Ja, inte hade vi hamnat på något lättraggat ställe direkt.
Dag två var det hamnfest


Vem har sagt att bara 3-åringar
gillar såpbubblor?

Måndagen var vår tredje dag. Trots att en viss Svensson enbart hunnit med två timmars sömn, bestämdes det att vi skulle ta oss med buss in till huvudstaden Palma för lite shopping. Tajmingen var rafflande. Vi missade den föregående bussen med ca 2 minuter. Nästa skulle komma om 58 minuter! Alltså gavs det tillfälle för mig att vila mitt huvud under ett lånat paraply.På trottoaren. Lasse ser framemot Tapas

I Palma brakade det värsta regnovädret på 35 år löst. Vi fick i alla fall vara med och skriva Mallorcansk historia:) Alltid något. I drygt fem timmar föll massorna från en himmmel på vid gavel. Det var ganska nära att vi inte kom hem till Alcudia på grund av de stora vattenmassorna som bildat stora sjöar i sänkorna. Jag gillade inte alls det jag såg. Tyckte faktiskt det var riktigt skrämmande.
Kanske spelade ändå min stora sömnbrist mig ett spratt och spädde på upplevelsen ytterligare.
Lasse tyckte enbart det var kul. Han ville gärna att det skulle regna ännu mer. Vet inte om han var sugen på att köpa en gummibåt med Barbie på och paddla sig fram genom de spanska gränderna? Jag var inte det.
Ett hett bad på hotellet fick min hjärna att lugna ner sig rejält. Vad vore livet utan vatten......

Dag 5 blev det till att cykla. Vi hade snackat lite löst om att cykla åtminstone 10 mil. Det var innan vi provat cyklarna. Att sitta som en ostbåge på en cykel i ca 6 mil blev ändå rätt lagom för våra ryggar. Racingcyklarna var i övrigt väldigt bra, dock ej figursydda.
På vår färd nådde vi bland annat Pollenca, en väldigt charmig medeltida by med romerska anor. Här fanns bland annat 365 trappsteg upp till ett kapell dit man bar en jesusstaty en gång om året i procession. Alltid på valborgsmässoafton.

Jag och Lasse lyckades ändå göra veckan till en fin upplevelse. Vädergudarna trotsades många gånger både med långa promenader och mycket strandtennis. Givetvis var jag bäst:)
Strandtennis och alkoläsk funkade ypperligt.
Lite underligt var det väl ändå att vi lyckades få fin färg. Våra förfäder måste ägt indianblod, det är ett som är säkert.

Alla gatlopp för miniorer till trots, utanför vår hotelldörr,kom jag snart på att det var ingen större ide att ställa sig i korridoren som en slags Athensk krigare och utstöta ett rungande far åt ------!
Barn förstår inte griniga gubbar i 45-årsåldern! De vill ju bara ha kul och springa så mycket som möjligt när de är på grönbete:)

Nu två veckor efter hemkomst ser jag framemot nästa resa vi gör tillsammans. Kanske blir det Florida. Eller Italien...