muzikmake-r

IDOLTIDER

2010-12-11T17:18:00.004+02:00

Mitt under upplösningen utav det långdragna Idol-kriget på TV 4 blir det så äntligen dags för egen del. Ingen TV. Ingen Idoldyrkan. Inga autografskrivningar. Nej, det handlar om friskvård. I form utav studioinspelning. För om man som jag skriver låtar och ingen ändå lyssnar på dem, blir det stundtals frustrerande att låtarna enbart existerar i min prunkande låtpärm som knappt håller texterna på plats längre. Den 18 december blir det till att cykla (eventuellt bakis eftersom jag fyllt år dagen innan) med en 20 kg:s keyboard på ryggen ca 6 km till den store whiskeyvännen Stefan Hinken Rosqvist! Ja, ni vet han som spelar gitarr fortare än en tvångsintagen rasslar med sina tänder? Det ska bli förbaskat kul. Det blir nog till att hoppa över den sista drinken ändå...

Svensk Akutsjuk Sjukvård

2010-12-11T16:57:00.003+02:00

Jag väntar och väntar, vad väntar jag på? Kommer något att hända tror varken nu eller då. Det är inflation på doktorer, sköterskor som gömmer sig, antagligen är jag för frisk. Här på akuten bör man ligga som en fisk. Stirra på tapeter utav engångshandskar, inte direkt sådant som får ett hjärta att banka.
Det är snart tio timmar sen jag fick något i mig. Hade det varit utomlands - full kalabalik. I Sverige ska man hålla käften, le och sträcka ut tungan när kommando ges. Dock hjälper inga böner när hjärnans celler känns som ljusår ifrån ens medvetande. Svensk sjukvård anno 2010 - ETT EVIGT DOKTORSLETANDE!

Tillägnar ovanstående rader AKUTSJUKVÅRDEN I HELSINGBORG under ett besök i december 2010 när jag helt sonika gick hem efter fem timmars väntan på medicinakuten utan att ha sett röken av en doktor.

Jag fick en dag utan regn

2010-06-09T09:06:00.005+03:00

Varför tar man semester när alla prognoser, vänner, kollegor och iphones pekar mot värsta lågtrycket? Svar: Det går bra att göra saker inomhus. Alla de där samtalen som lagts på lager för att en dag verkligen ringas får tex ett gyllene tillfälle att bli av. Eller inte. Man kan helt klart välja att göra så lite som möjligt. Går sådant?
För egen del kan det nog bli lite stressande att överhuvudtaget inte ta sig för ett jota. Så då sitter jag här istället för att delge er vad som hände igår. Det var tisdag och min andra semesterdag av mitt andra semesterblock.

Alla hade pratat regn. Nu blev det soligt och denna unika väderhändelse för vårt skånska landskap dessa dagar, ledde mig osökt mot cykeln. En 45:a. Ja den går i pension i år, min kära cykel. Det enda som fattas den är en mjuk sadel som möjliggör cykelturer längre än fem mil. Jag höll mig inom knapp bekvämlighetsgräns: Fem mils cykling mellan Helsingborg och Höganäs. Tur och retur.

Via den magiska Pålsjö Skog kände jag sommaren tillfälligt andas rakt i mitt ansikte. Jag rundade Kulla Gunnarstorps Slott och sen tog en härlig utförslöpa vid. Denna tog mig vidare till Domsten. Ni vet, där Nils Poppe bodde.
I Domsten trängs alla skånelängor med sina dekorativa halmtak. Här hade jag kunnat bo. Var var det nu jag lade min lottokupong från förra veckan...?

Andra smultronställen som avverkades var Viken och Lerberget, varav det sistnämnda som visade sig vara en riktig pärla! I Gamla Lerberget ligger riktigt fina sekelskifteshus och äldre hus än så. Många har bedårande inglasade verandor. Sådana som jag ska ha i mitt hus när jag blir stor. När blir jag det? Lite överraskande är att det finns väldigt många Bed & Breakfast här. Inget man fått reda på via medier åtminstone. Tyvärr tror jag många turister missar Gamla Lerberget och då istället väljer Höganäs för keramikens skull. Men husen då? Ja de finns sannerligen i världsklass just här. Själv hoppar jag gärna över de klart överrepresenterade keramikställena för en stunds ögongodis och själslig gunst!

Jämfört med gårdagens syndaflod kändes denna solskenstur ytterst välbehövlig och som grädde på moset hade jag medvind i ryggen. 45 minuter från Tågaborg till kyrkan i Höganäs får väl anses som klart godkänt. Hungern hade nu gjort sig påmind så mitt val blev snabbt Statoil. Jag sa väl snabbt?
Hamburgaren som var dubbel och försedd med något slags klet samt ketchup, smakade inte mer burgare än ett bildäck från en avställd Austin (66:a) skulle gjort.Hopplöst.

Betydligt bättre blev det när jag lite senare skulle göra riktiga sneakersfynd på en Sportsoutlet därute!

Hemfärden blev helt och hållet i motvindens tecken. Om ni får för er att cykla sträckan från Domsten och upp till Kulla Gunnarstorps slott i ett svep och sittandes på sadeln: Glöm det! Åtminstone i motvind och med oväxlad cykel. Man ska inte vara så envis som jag är ibland. Det står helt klart.
Denna tisdag skulle visa sig vara den enda soldagen av min veckosemester. Vissa har flyt..

MALLORCA BY RAIN 1-8 MAJ 2010

2010-05-24T18:23:00.000+03:00

Lasse var inte intresserad av
kläderna..

Holmberg levde på Rom & Cola

Det som hände skulle egentligen inte vara möjligt på dessa breddgrader så här års. Dessutom borde det vara totalförbjudet av högra makter. Nåväl. Dessa makter var nu inte på vår sida så det blev en mycket ojämn fight mellan naturens krafter och två medelålders män från Skåne.Vem som vann? Gissa.Ledtråd: Min kamera försvann i regnfloderna..

Allt såg dock gansk ljust ut till en början. Efter några obligatoriska virrar ombord på flyget mjuklandade vi så småningom på den spanska ön Mallorca. Destination utöver: Okänd.

2007 hamnade vi på sydkusten i Playa de Palma. Mycket tyskar men också mycket öl och en väldigt fin strand. Wurst-dialekten blev dock något tröttande efter ett tag. Min tanke var därför att det kunde vara lite spännande om vi hamnade på nordsidan av ön denna gången. Lars Holmberg, välkänd ekonomichef, vär även denna gång min medresenär i egenskap av kompis. Frågan var om han förmådde att stå ut med mig ännu en tripp?

Nu drygt 2,5 år senare blev vår vinst i den ospecade resetombolan ALCUDIA! Eller inte? Lasse Holmberg utstötte ett rungande "NEEEEEJ" när vårt slutmål utannonserades. Han var verkligen inte sugen på att hamna bland en massa barnfamiljer. Jag skulle komma att förstå honom. Verkligen.

Svensson i trans på stranden

Hotellet i Alcudia blev åtminstone ett av de bättre där. Viva Sunrise lät som ett löfte om förestående högtryck:) Vem kunde ana att det handlade om blankt raka motsatsen?

Andra dagen bjöd oss faktiskt på sol. Även om det var något för svalt för att bada i havet. Det blev till att hänga vid den mycket lyxiga poolen istället. Bland hordar av barn och serpentiner med läsk och mjukisdjur! Ja, inte hade vi hamnat på något lättraggat ställe direkt.

Dag två var det hamnfest

Vem har sagt att bara 3-åringar
gillar såpbubblor?

Måndagen var vår tredje dag. Trots att en viss Svensson enbart hunnit med två timmars sömn, bestämdes det att vi skulle ta oss med buss in till huvudstaden Palma för lite shopping. Tajmingen var rafflande. Vi missade den föregående bussen med ca 2 minuter. Nästa skulle komma om 58 minuter! Alltså gavs det tillfälle för mig att vila mitt huvud under ett lånat paraply.På trottoaren. Lasse ser framemot Tapas

I Palma brakade det värsta regnovädret på 35 år löst. Vi fick i alla fall vara med och skriva Mallorcansk historia:) Alltid något. I drygt fem timmar föll massorna från en himmmel på vid gavel. Det var ganska nära att vi inte kom hem till Alcudia på grund av de stora vattenmassorna som bildat stora sjöar i sänkorna. Jag gillade inte alls det jag såg. Tyckte faktiskt det var riktigt skrämmande.
Kanske spelade ändå min stora sömnbrist mig ett spratt och spädde på upplevelsen ytterligare.
Lasse tyckte enbart det var kul. Han ville gärna att det skulle regna ännu mer. Vet inte om han var sugen på att köpa en gummibåt med Barbie på och paddla sig fram genom de spanska gränderna? Jag var inte det.
Ett hett bad på hotellet fick min hjärna att lugna ner sig rejält. Vad vore livet utan vatten......

Dag 5 blev det till att cykla. Vi hade snackat lite löst om att cykla åtminstone 10 mil. Det var innan vi provat cyklarna. Att sitta som en ostbåge på en cykel i ca 6 mil blev ändå rätt lagom för våra ryggar. Racingcyklarna var i övrigt väldigt bra, dock ej figursydda.
På vår färd nådde vi bland annat Pollenca, en väldigt charmig medeltida by med romerska anor. Här fanns bland annat 365 trappsteg upp till ett kapell dit man bar en jesusstaty en gång om året i procession. Alltid på valborgsmässoafton.

Jag och Lasse lyckades ändå göra veckan till en fin upplevelse. Vädergudarna trotsades många gånger både med långa promenader och mycket strandtennis. Givetvis var jag bäst:)
Strandtennis och alkoläsk funkade ypperligt.
Lite underligt var det väl ändå att vi lyckades få fin färg. Våra förfäder måste ägt indianblod, det är ett som är säkert.

Alla gatlopp för miniorer till trots, utanför vår hotelldörr,kom jag snart på att det var ingen större ide att ställa sig i korridoren som en slags Athensk krigare och utstöta ett rungande far åt ------!
Barn förstår inte griniga gubbar i 45-årsåldern! De vill ju bara ha kul och springa så mycket som möjligt när de är på grönbete:)

Nu två veckor efter hemkomst ser jag framemot nästa resa vi gör tillsammans. Kanske blir det Florida. Eller Italien...

muzikmake-r: Ledighet med en massa att göra

2010-01-30T19:41:00.000+02:00

muzikmake-r: Ledighet med en massa att göra

Ledighet med en massa att göra

2010-01-30T19:13:00.000+02:00

Efter alla helger som förband 2009 och 2010 har jag ännu inte kommit över baksmällan av all ledighet. Borde ju bara vara hur genialiskt som helst för oss människor att få vara fria, gärna hur ofta som helst. Nu är det dock inte riktigt så våra kroppar vill ha verkligheten visar det sig. Med åren har vi byggt upp ett visst behov av att gå upp tidigt, jobba länge, aldrig sova osv. Under mina lediga dagar blev det ändå inte så att jag sov längre. Däremot tecknades det mycket och musikprogrammet fick även det arbeta en hel del. De sena kvällarna blev snarare tidiga nätter.
Min kropp är lite trög. Den förstår inte att om jag har lagt mig väldigt sent, så bör jag sova lite längre än normalt. Nej, min dygnsklocka är helt jäkla oresonabel vad gäller eventuell flextid för sömn. Det ska alltid vaknas mellan sju och åtta oavsett årstid, läggtid och formkurva. Inte konstigt att en del behöver sömntabletter. Undrar om Läkerol funkar?

Idag är det än så länge fortfarande lördag. Jag har gjort klart två teckningar och känner mig hittills rätt nöjd men min "ledighet". När är vi människor helt lediga egentligen?

2009-04-09T21:06:00.000+03:00

Wallanderinspelning i Ystad 2009-03-27

Efter närmare tre timmars väntan i filmteamets basanläggning invid järnvägsspåret i Ystad, var det så dags. Jag blev hämtad och körd till inspelningsplatsen efter en solig dag på vift.
Scenen, där jag skulle spela en skallig misstänkt man på vespa, spelades in i ett typiskt villaområde i Ystads ytterområde.
När jag kom till platsen steg pulsen bara jag såg uppbådet. Förutom ett par av filmteamets bilar, stod där även en stor lastbil fyll med prylar. Det fanns ca 25 personer som snurrade runt och gav distinkta och genomtänkta direktiv åt varandra. Att filmteamet gjort många Wallanderfilmer tillsammans förut märktes verkligen. De var riktigt proffsiga!
Här märktes min något ringrostiga scennärvaro knappt. Jag var klart mer nervös inför dessa tre repliker än om jag skulle ha spelat för 5000 personer. Nu underlättade det inte att solen var på väg ner och luften hade blivit väldigt kall vid det här laget. Just lagom för mitt sceninhopp:)
Regissören var mycket vänlig och lugnande och jag fick en värmejacka i väntan på att kameravinklar och objektiv skulle finjusteras.
Det fanns även norrmän med i teamet, bland annat en av ljudteknikerna var norrman.
Efter en del frossa och tre tagningar så var regissören faktiskt redan nöjd. Detta gjorde mig något överraskad. Fast det är kanske så. Att man är född naturbegåvning.
För den som vill se Wallanderfilmen "Läckan", kommer den att släppas på DVD den 15 november i år. Inte förrän 2010 kommer filmen att sändas på tv. Jag vet inte om jag själv tänker blunda.
Jag fick en något annorlunda upplevelse som statist i en av de mest uppmärksammade svenska serierna genom tiderna!

Wallander nästa!

2009-03-13T14:55:00.000+02:00

I förra veckan tog jag en semesterdag som jag spenderade på ett lite annorlundare sätt än brukligt, hängandes i någon väl vald hängmatta. Jag blev provfilmad för en statistroll som bankrånare i en av de kommande Wallanderfilmerna! I Ystad. Det visade sig att jag skulle läsa repliker mot en väldigt vacker ung kvinna som i sin tur skulle spela min medbrottsling. Jag blev väl något bländad av hennes skönhet, vari att rolltolkningen föll något i skugga:)
Tydligen var jag en aning vek i rollen som presumtiv bankrånare. I går ringde de och erbjöd mig en annan statistroll i samma film:) Klart är att jag nu ska spela en man som försvinner på en Vespa i samband med en sprängning i centrala Ystad.
Ska bli en oerhörd spännande upplevelse, hur det än förlöper. Även om jag spelat en del teater är det inte samma sak som att vara med i en riktig film. Hoppas de har gott kaffe under inspelningen! Nästa vecka får jag hem manuset och inspelningen sker 24 mars - 17 april. Vad har man att förlora på ett sådant här äventyr? Absolut ingenting:) Som grädde på moset denna månad får jag dessutom besök av en mycket intressant gotländska. Dock ej Wallander-relaterad.

Hurra för cykelns fader!!

2009-02-17T16:33:00.000+02:00

Om det nu var en moder som förlöste cykeln in i världshistorien så ber jag alla kvinnor som läser detta med rätta om ursäkt. Dock kommer jag inte ifrån den uppskattning jag känner inför denna tvåhjuling. Under årens lopp har jag slitit ut ett antal ur denna stålfamilj tillhörande fortskaffningsmedel.
Tror dock att den ena av de fyra cyklar jag äger i nuläget är min favorit. Den är tillverkad hos Nymans Verkstäder i Uppsala 1945, vilket innebär att hon går i pension 2010. Cykelhandlaren på Furutorpsgatan, för övrigt en girig smålänning, gav henne dödsdomen och ansåg att navet var utslitet. Liksom kedjan, till viss del sadeln och även lite annat är. Vad lite annat var gick han nu inte in på. Det skulle kosta mellan 1000 och 2000 kronor att fräscha upp den och då kanske förlänga hennes liv med ytterligare fem år. I nuläget kör jag på den så länge det håller.
I dag cyklade jag till Netto och fyndade. Tack vare min gröna följeslagare anno 1945. Solen sken och jag funderade lite på vad det var som lät ifrån kedjan. Tids nog kommer jag att fixa den för det finns bara en som min i hela stan. Dessutom är en sak säker. Jag tänker låta henne leva länge..Hurra för min Hermes-cykel!

Söndagsbestyr

2009-01-26T00:34:00.000+02:00

Jaha. Så har då en ytterligare en söndag förlöpt. Lazy sunday extisterar tyvärr inte i mitt liv. Har inte infört den delen än även om jag funderat på det allför många tillfällen utan att göra slag i saken:)
Idag såg jag en underbar film: "Changeling" med den vackra Angelina Jolie i huvudrollen som mamman som får sin 9-årige son bortrövad. Hon är långt ifrån enbart vacker. Denna roll gör hon mycket verklighetstroget och med full inlevelse. Det är mycket känslor som rörs upp inom en. Vill ni se en film baserad på en verklig händelse och som fångar ens odelade uppmärksamhet fullständigt? Se denna.
Eftermiddagen ägnade jag på Musikhuset i den otursnumrerade replokalen där. Har börjat repa med coverbandet RYKTET GÅR (www.ryktetgar.nu), vilket känns spännande och bra på alla sätt. Bandet består av en mycket välmeriterande trio. Idag repade vi in Queenlåten ANOTHER ONE BITES THE DUST! I orginaltonart.På torsdag ska vi köra Depeche Modes ENJOY THE SILENCE! Ser redan framemot detta äventyr!

Stockholms olika ansikten 25-27 april 2008

2008-05-01T14:19:00.000+03:00

Riddarholmskyrkan i horisonten

Så tog vi oss till Stockholm. Det var fredag eftermiddag. Efter fem arbetsdagar. Visst kunde vi varit piggare. Trots detta kändes det bara uppsluppet och härligt att rentav kasta sig ner i var sitt säte tillhörandes X-2000. Jag och min vackra flickvän Jessica.
Jag måste erkänna att det var något bekymmersamt att sitta i tyst avdelning. Hur skulle man klara av det i fem timmar? Varken jag eller mitt sällskap är särskilt kända för att knipa käft..
Så det var inte helt utan vånda timmarna förlöpte. Vi fick helt enkelt döva vår pratångest med diverse dricka: Medhavt rödvin på termos samt grönstedts cognac. Det funkade dessvärre med motsatt effekt som följd. Kvinnan med portföljen fylld av papper ögnade titt som tätt efter oss.
Ändå kändes det mera som att HON var apan och VI besökarna på djurparken.

En tyst kupe är en tyst kupe..

Halv tio var vi framme. Tunnelbanan tog oss snabbt till vandrarhemmet på Skeppsbron. Vårt rum var inget över sig och antalet toaletter lätträknade. Två. På hela vandrarhemmet! Eftersom många hus i gamla stan är k-märkta är det inte tillåtet att bygga fler toaletter än så. Schysst. Om man inte behöver pinka det vill säga.

japanskor, japanskor..

2008-03-05T17:49:00.000+02:00

Idag blev jag tvungen att tänka efter ordentligt, precis som jag inte gör så varje dag. Fast kanske snäppet värre just idag. Vi fick besök av tio (!) japanskor från ett universitet i Nagoya. Vem tror ni fick ta hand om studiebesöket? De var väldigt söta och försynta de små:). Inte mycket mer än tjugo år gamla. Japaner är bra på att skratta. Mycket bättre än vi svenskar. Även på att uppföra sig. De hade en egen tolk med sig så det gällde att inte prata i mun på henne.
Mitt i besöket förundrades jag över hur lång en fråga kan bli. Egentligen. På japanska. En av tjejerna ville ställa en ganska lätt fråga till mig. Fast orden kunde räknas till över femtio. :)
Efter alla frågor om vår verksamhet, fika och en stunds rytmiklektion med dem, förärades jag en liten present från flickebarnen! Den söta japanskan hjälpte mig att försiktigt öppna det vackra emballeget. Omslagspapper i sig är en konst bara det i Japan! Jag fick tre tygkatter som skulle användas som jongbollar. Ovanligt men väldigt sött av dem:) Fick än mer längtan till Japan nu. Var ju där 2001 och tyckte mycket om den japanska mentaliteten.
När jag tog emot presenten och ville ge tjejen en kram, ryggade hon förläget baklänges. Hastigt. Samtidigt fnissade hon förläget. De övriga tjejerna jublade högt efter mitt tappra omfamningsförsök som slutade i en lätt nuddning av hennes högra axel. Med handen.
Hoppas de skickar fler japanskor till mitt jobb! Sådant livar upp en:)
Alligato!

All idé att gå i hjärnide

2008-02-23T13:31:00.000+02:00

Efter en fanatisk vecka vad gäller arbetsansträngning på jobbet råder det nu inga tvivel om att Helsingborgs Stad är en utsugarkommun! Finns det något man vid ord benämner "resursförmedling", så bör väl en sådan i rimlighetens namn ändå existera rent praktiskt även? Nu gör den inte detta. Existerar. Tveksamt ens i datasystemen. Lika bra att radera ut denna helt i manualerna. Tvi! Underbemanning ska aldrig accepteras!
Nu glömmer jag jobbet allt vad jag kan och koncentrerar mig på en helg helt i improvisationens tecken. I morse vaknade jag sju. Undrar varför? Då hade jag ändå vaknat en gång tidigare. Halv tre i natt med kläderna på. I soffan. Så klassiskt. Man tassar upp sätter på kranen och hugger tag i tandborsten utan att veta var man har röven. Jag lyckas öppna munnen och borsta lite lagom plikttroget.
Nu tio timmar senare har stormarna lagt sig något över det Skånska landskapet. Det har blåst både Epa-traktorer och annat bråte förbi mitt vardagsrumsfönster i natt. Undrar vem som fick just Epa-traktorn över sig?
Så. Idag alltså. Enbart rekreation. Ordet träning existerar då rimligtvis inte. Snart lite mera kaffe och sen kan jag tänka mig att teckna ett slag alternativt vifta med tårna under täcket och se vilken tå som viftar bäst. En hyfsat givande aktivitet de facto.
Puss och kram på er så länge. Glöm inte att spektaklet på TV:n i kväll enbart är på lek. Melodifläskivalen!

Chokladkväll

2007-12-18T22:10:00.000+02:00

Så var man där igen och rundade konen men utan att förta sig via fysisk träning. För är det inte så? När man råkar varva sig själv en gång om året, tidsmässigt, så ska det väl ändå ätas en massa tårta och sånt? Fick för mig att det är just så det är!
Jag lyckades tajma in att ligga halva dagen till sängs med sprängande mage. Var jag gravid? Knappast. Sjukskriven däremot.
Utan min bilburne broder vore det helt omöjligt att forsla den nyinropade TV:n från Auktionsverket och hem. Det hade förstås bara utlämning på måndagar. Suck. På sätt och vis blev det just därför födeldedagspresent ändå! Jag som hade slutat att fira mig på egen hand :)
På kvällen blev det tända ljus och fransk lyxchoklad med kaffedrink!
Det kan vara helt underbart att njuta för sig själv ibland. Så konfliktlöst och utan svårare val. Man bör ta sig friheten att njuta i sin ensamhet mer ofta än sällan. Kanske lite väl lätt för mig att nämna detta. Jag bor ju själv. Däremot har jag träffat en härlig tjej från norra skåne! Det fläktar kring henne. Dessutom är hon både snygg och charmig:) Inte mig emot. Hon fyller år på julafton! Resten ska vi inte nämna. Det håller jag för mig själv samtidigt som jag ler sittande framför datorn ännu en gång. 43 år ung....sen i går.

Mallorcaresumé

2007-11-26T21:27:00.000+02:00

Det blev en hel del Kas längs
vägen..

Så här i efterhand och med ö-resan lite dimmig i backspegeln, kan jag konstatera att det blev en förbaskat bra resa! Jag och Holmberg stod ut med varandra trots våra olikheter (men även gemensamma nämnare) och vi njöt verkligen av denna tripp:)
Bäst var väl ändå när vi näst sista dagen hyrde en Ford Fiesta och åkte upp i bergen. Bilresan gick via Playa de Palma-Palma de Mallorca till Valdemossa. Inte helt utan att jag fick koncentrera mig på att inte vomera. Vägen var väldigt slingrande. Hela tiden.

Chopin blickar ut över byn som idag mer
eller mindre lever på hans forna besök..

Det var i Valdemossa som Chopin bodde på 1840-talet under ett knappt år tillsammans med den franska författarinnan George Sands. De bodde i ett kloster. På den tiden var varken Chopin eller hans kärleksvän speciellt populära i byn. Man ansåg George vara alltför frispråkig.

Valdemossa - en pärla.

Valdemossa var fantastiskt vacker med vindlande gränder och mycket grönska. Det som kanske satte ner betyget något var en katt som satte sig och tömde sin pockande tarm strax intill oss

när vi just beställt in vår mat.. Idyllen försvagades också av det enorma antalet turister. Mycket tyskar även här. Priserna på uteserveringarnas materbjudande angav vidare att födan inte var helt gratis...

Vi var ute i cirka nio timmar på de mallorcanska vägarna. En höjdarupplevelse!! Något jag verkligen kan rekommendera er som inte gjort det ännu! Så, var inte rädda för att lämna den så behagliga stranden för lite bergsäventyr. Troligen är det så Mallorca ses allra bäst.

Snacket har redan gått att återvända till Mallorca i maj. Hoppas det blir så! Hasta la vista.

tvillingbyn dit vi inte skulle..

turister så långt ögat kan se..

Holmberg börjar få syrebrist..

en liten pojke på språng upp till
klostret där Chopin bodde

en av alla gränder i Valdemossa..

Vi kommer tillbaks!

Svensson/Holmberg enter Magaluf 7sept 2007

2007-11-19T23:31:00.000+02:00

Vår första runda i Magaluf med trötta ben..

Dag tre - Tour de Mallorca

2007-11-19T21:29:00.000+02:00

Någon kilometer ifrån Palma de Mallorca

Egentligen hade vi tänkt oss en stor maffig frukost på "Alt Köln" efter cykelhyrningen. Det blev nu engelsk, fet frukost på ett spanskt hak (eller tyskt?) eftersom "Alt Köln" redan stämplat ut för dagen.. Vi fick en högst medioker smakupplevelse. Toasten var högst orostad och garnerad med ett knappt stekt ägg. Till detta erbjöds en färglös kladd vita bönor som inte smakade mer än färgen på dem! Fläsket hade en märklig konsistens, ungefär som att tugga deg faktiskt. KAFFET var emellertid riktigt gott. Frågan var ju bara om detta var värt 70 spänn?

Cyklarna var lättcyklade även om min sadel kändes lika hård som en 3-tumsplåt. Holmbergs sadel satt i samma höjd som hans pojkcykel från -71 gjorde:) Sträckan mot Magaluf bjöd på varierad cykling. Fram till Palma stad var cykelvägen riktigt härlig och uppfriskande! Därifrån blev vi tvugna att cykla både på trottoarer (på fel sida vägen) samt landsväg modell smal.

Så här glad var Holmberg efter drickapausen!

Efter dryga två timmar fick vi upp ögonen för en vacker skylt: PALMA NOVA/MAGALUF.
Att sedan skilja på dessa tvillingbyar var inte lätt.....de satt liksom ihopa. Ytterligare en dryg timme senare hade vi äntligen hittat vårt resmål. Dessförinnan hade vi försökt runda en och samma bukt två gånger!! Under vårt letande hade vi dessutom blivit grundlurade två gånger av turister som säkert trott vi var galna eller nåt...
Man fick gå upp genom halva Palma Nova för att sedan snirkla sig mot Magaluf. Alltså först uppåt och sen inåt och sen halvt igenom och sen något nedåt....hängde ni med? Vi fann tillslut även våra cyklar som vi funderade på att ringmärka eller liknande.

Caroline Gynnings kusin eller nåt
anföll oss vid ankomsten..

Runt 19-tiden hade vi solat och badat på Maglufs huvudstrand, där det fanns mer än badbollar att vila ögonen på. Det skulle också visa sig vara rena spa:t jämfört med larmet inne i byn några timmar senare.

Magaluf verkar vara en uppdelad by: Spanjorerna går inte ut efter mörkrets inbrott, engelsmän umgås bara med fulla landsmän, svenskar hänger på svenskbarer eller möjligen norska sådana medan städande afrikaner blir hotade med stryk (vilket vi såg). Tyvärr fanns det bara den dåliga typen engelsmän här. De som slåss på fotbollsmatcher eller i värsta fall efteråt. Avsaknaden av boll var den enda synbara skillnaden.
Utöver en bejublad middag på den svenska restaurangen E4:an, där vi åt en helt fantastisk planka, kändes byn mest som ett stort tivoli. För barn. Fast även för vuxna som inte helt kände till konsten att uppföra sig som goda förebilder. Det handlade mest om att bli fullast på minsta möjliga tid, samt att vara odräglig och störande av den allmänna ordningen. Nu fanns inte denna i just Magaluf:) Så. Nej, varken jag eller Holmberg tänkte dela ut några trivselpoäng till detta näste. Möjligen 5 turistfällor!

Här lämnar vi stranden för mat

Manchester, Mallorca dag 2

2007-11-10T10:00:00.000+02:00

Efter ett par timmars solande på den mäktiga playan iPlaya de Palma, blev det mat och sen hamnade vi på den engelska puben Manchester. Dessförinnan dinerade vi på den tyska restaurangen "Alt Köln". Holmberg körde en tysk variant av gyros med surkål. Själv valde jag husmanskost - fläskfilemedaljonger med kokt potatis och gräddsås! Verkligen grädde och verkligen gott!! Vi gav Hilda 7 kotletter av 5 möjliga i vårt omdöme.

Det hade dock tagit tid att hitta dessa ställen. Vi hade rekat i ett par kilometer efter lämpligt ställe för två festprissar av skånsk kaliber. Det enda som gick att uppbringas var dock dansmusikställen (typ Thorleifs) för alla glada tysktalande mellan 65 och döden.

På Manchester var det uteslutande engelsmän/engelskor men vi fick genast en öppenhjärtlig dialog med några i baren. Pubägarens lag var Manchester City. De andra i baren höll på United.
Peter och hans fru Rosie hade åkt hit varje år sedan 1973. De stannar mins två veckor om året på Mallorca och trivs glimande med detta! De var i 60-års åldern och ytterst charmerande. Vi snackade in på småtimmarna om fotboll, musik, fotboll och ännu mera fotboll...Holmberg fick sitt denna kväll.

Dag ett på Mallorca 070905

2007-11-09T22:26:00.000+02:00

Första natten på Mallorca kan summeras: Flygplan, hundskall, hundskall, flygplan, hundskall, hundskall, hundskall, flygplan, hundskall, hundskall....somnar sen lyckligt omedveten om hundskallets fortskridande samt flygplanens ständiga upp- och nedfärd från denna soldränkta ö.

Vaknar. Ryggen känns som en 92-årings icke så friska sådan. Sängarna tycks vara ett arv från utdöda släktled i nordöstlig riktning, kanske ett rumänskt sådant. Kan också vara ett förhistoriskt bygge inspirerat av Lars Wilks skapelser. Jag kommer överväga att sova på parketten i natt. Eller är det måhända en plastkopia med östberlinskt ursprung?

Kvart över nio lämnar vi hoteller för Dagobertmackor på den mäktiga standpromenaden, vilken var obestämbart lång räknat i antal kilometer. Eftersom väderprognoserna ( alla 45) stämde, både lite moln på himlen och inte alltför varmt, bestämde vi oss för en promenad mot Palma de Mallorca. Där bor de flesta antalet Mallorcaner.
Efter några avåkningar hittade vi så cykel- och motionsvägen dit. En fantastisk slinga med många träbyggda solskydd på vägen, där man också kunde sitta eller ligga och vila sig vid behov. Det behövde nu inte vi. Under promenadens gång överraskade vädergudarna oss inte helt oväntat. Molntäcket var snart helt jförsvunnet och vi hade snart 30 graders värme i ryggen utöver sträckan att gå. Nu var ju solen efterlängtad och en av anledningarna att vi lämnade Sverige för en dryg vecka.
Det var inte helt enligt planerna från första början att vi skulle gå hela sträckan in. Nu blev det så i vilket fall. Detta gick oss nu inte helt fläckfritt förbi. De kroppsliga signalerna meddelade oss detta med stark tydlighet!
Om man är 43 år, med allt vad det innebär av fysiska analkande motgångar, borde man satsat på ett par gångvänliga skor, gärna bra för ryggen! Nu lekte Holmberg och Svensson plattfotsindianer istället under denna tre timmar långa kulturvandring längs Mallorcas södra strandlinje. Det skulle inte ens vikingarna gjort på sin tid:)
Den stenbelagda cykelvägen var helt magnifik i sitt utformande och likaledes imponerande. Där ser man vad turism kan löna sig..I Palma de Mallorca ( även kallad Mallorca stad) blir första vätskekontrollen intill den gamla katedralen. Ölen fick tyvärr ej medföras in i ovanstående bönelokal. Dessvärre. Så valet föll på ölet. Lite synd var det att vi inte orkade med ett besök i katedralen men vi hade helt enkelt brännt för mycket av vårt svenska krut. När sedan kombinationen utav kulturupplevelser ej gick att förena, fick ölet tala för sig själv.. Dessutom, var som var ännu bättre: STILLHET.

I Palma de Mallorca ( även kallad Mallorca stad) blir första vätskekontrollen intill den gamla katedralen. Ölen fick tyvärr ej medföras in i ovanstående bönelokal. Dessvärre. Så valet föll på ölet. Lite synd var det att vi inte orkade med ett besök i katedralen men vi hade helt enkelt brännt för mycket av vårt svenska krut. När sedan kombinationen utav kulturupplevelser ej gick att förena, fick ölet tala för sig själv.. Dessutom, var som var ännu bättre: STILLHET.

Något senare blev Holmberg djuriskt hungrig, så som bara han kan bli. Vi talar dock finess vad gäller Holmbergs gastronomiska utsvävningar. Dock vill han personligen erkänna att även junkfood kan trilla ner. GOD junkfood!

Jag erkänner att det var jag som hindrade Holmberg från att praktisera sin hunger på ett par stora köttbitar med tillbehör. Ursäkterna var många och de haglade över hans tappra försök att få sin hunger stillad. Okej, jag börjar:

1. ONT I RYGGEN - Här hade jag i och för sig ett starkt skäl: Promenaden!
2. RYGGSLUTET OCH SITTDYNAN var av canvas i modell osittbar. Snygga men på tok för töjbara för
att ge min rygg rättning.
3.BORDSHÖJDEN på den ratade uteserveringen var alldeles för hög. Vi kommer nu in på lite svårare matematik här: Ett bord ska ge stöd åt minst en tallrik, två bestick, ett eller flera glas beroende på innehåll, samt stå emot trycket från minst ett par händer. Vad som är än viktigare: Bordshöjden kan med fördel vara mellan 80 och 85 centimeter och inte 1,2 meter som i vårt fall. Okej för en stavhoppare, dock ej för en estet som Svensson.
4. BYGGARBETSPLATS - "Lite spikande stör inte mig", som Lasse uttryckte sig. Det viktigaste för honom var som sagt själva maten. Det beundrar jag honom för! Den valda restaurangen som vi efter viss diskussion sedermera lämnade, genomgick en högljudd ansiktslyftning med borrande och spikande inslag mitt i maten. Jag kunde dock inte finna någon matro mellan spikslagen. Tyvärr Holmberg.

Vi sköt upp själva ätandet och lät det bero. Vi valde den engelska puben Murphys för några mackor samt en öl. På puben jobbade en svensk tjej. Hon pratade mer än hon serverade öl och hon drack även mer bakom disken än sina gäster. De beställda mackorna fick vi aldrig även om drickan satt fint. Hon hade glömt dem! Vi tackade för oss och hoppades att hon skulle nyktra till
vid tillfälle. Outtalat.
Tog buss hem senare på kvällen. Bra tröttade landade vi på Hotel Raxa.

2007-11-09T22:22:00.000+02:00

den 2 oktober 2007

Strandhugg Playa de Palma 4 september ännu..

Vi hängde inte alltför länge på vårt enstjärniga näste. Jodå, det hade ett namn - Hotell Raxa. Men vem i hela världen hade berikat byggnaden med en stjärna? Det luktade tunga mutor över detta erkännande. Tror nog att balkongen var det enda han såg utav ytan. Han måste även ha blundat för det ingrodda fd vita plastbordet som stod därute..
Nä, pang på rödbetan! Här fanns ju tid att förlora.

Vi tog en sväng ner till strandpromenaden, som var sex kilometer lång. Det kunde vi absolut leva med. Förutom just strandpromenaden som kantades av lite kitschiga uteserveringar verkade det inte hända alltför mycket på vårt resmål.

Barnfamiljer och pensionärer var överrepresenterade på denna del av Mallorca.
Efter en högst modest bit mat med desto bättre öl, smider vi planer för morgondagen.Då blir det bara stranden och inget annat.Under kvällen kommer vi att besöka Palma Stad.Med tanke på hur många tyskar här verkar vara så borde väl i alla fall minst en människa kunna joddla? En nog så viktig fråga att få ett svar på.

den 1 oktober 2007

4 september Kastrup-Mallorca

Efter ca 2 timmar och 15 minuters resa och dessutom en vindhastighet på 200 km/h i ryggen (på planet), landar vi i Palma de Mallorca, även kallad Palma Stad. Flygturen gick snabbt och lätt, trots en usel film på danska där ljudbilden påminde mer om ett rejält åskväder än något annat! Apropå danska så hade Lasse en dansk tjej bredvid sig. Deras konversation kändes klart uppsluppen tills det händå något högst oplanerat.
I en handvändning satt danskan helt plötsligt med stora röda fläckar på jeans och topp..Ingen visste vad som hänt. Inte ens Lasse:) Däremot ursäktade han sig fler än tio gånger! Själv såg jag inget. Däremot lät danskan något uppjagad. Vi drack i alla fall rätt gott ombord.

På flygplatsen i Palma möttes vi av en sönderstressad yuppie från förslagsvis Stockholm som jag inte var säker på visste om han var i just Stockholm eller Mallorca. Han yrade något om att mitt och Lasses tilldelade vistelseort bara var "okej"...Vi gillade inte hans tonläge och höll redan, efter en knapp halvtimmes vistelse på Mallorca, på att smida planer på en lite lätt stämning av viss Spiespersonal från en viss norrländsk ort..
Våra förhoppningar hade varit att hamna antingen i Magaluf, Alcudia eller Cala Bona. Inte för att vi visste hur där såg ut men det lät ju fint. Svaret blev PLAYA DE PALMA. "Tyskorten" även kallad. Här var tyskan lag och en bratwurst vanligare än Sangria:)
Vi blev tämligen omilt behandlade av en tillsynes liten, fetlagd samt osocial och dryg spanjor. Han körde bussen och slängde av oss resenärer till höger och vänster. Främst till höger eftersom dörrarna oftast sitter på den sidan. Jag och Lasse fick äran att dumpas vid ett litet och bordellaktigt hus, kallat hotell.

Själva "hotellet" visade sig ha anor från 20-talet (obestämt sekel). Det andades östeuropa om inredningen, vilken mera rättvist borde skrivas "inredningen". Vi kom överens att Budapest 1956 kunde passat bättre än Mallorca anno 2007.
Toaletten manövrerades av en ståltamp i taket, en sådan som fanns på mormors tid. När hon var ung. Här lämnar vi av säkerhetsskäl vidare inredningsbeskrivning där hädan.

Mallorca-resan, 4-12 september 2007

Nu äntligen börjar jag närma mig nutiden med stormsteg:) Ända sedan jag började blogga om mitt liv kors och tvärs, har jag legat efter jämfört med rådande datum. Som mest med ca två månader! Innan jag återgår till livedateringar vill jag berätta om min fina resa till Mallorca. Med mig hade jag min polare Lasse Holmberg, expert på mallorcanska viner, ostar samt kvinnor. Han var dock inte så inläst på ämnet "Så förvarar man bäst ett rödvin ombord på flygplan". Hm?
Välkomna. Nu lyfter vi mot södern. Var god sätt på bältet och placera blicken norr om detta inlägg.

den 30 september 2007

Sophie spelade ölkömusik 17 juli 2007

Vad det gällde Sophie Zelmani och hennes på skiva så njutfulla musik, var denna som bortblåst i det här forumet. Hon puttrade på med onämnbar sång och likaledes gitarrspel, samtidigt som jag köade för två Spendrups i femtio minuter! Denna mätbara evighet var välinvesterad tid. Som om detta inte var nog fick jag tillfälle att samspråka med två riktigt bildsköna Stockholmskor:) Holmberg hade kallat dem norrlänningar eller fiskmåsar. Jag valde ordet kvinnor.

Fjärde bandet ut skulle enligt mig bli kvällens stora höjdpunkt och örongodis: Steely Dan. Desssa båda giganter styrde dock skeppet med stadig sikt..
Bandets självklara ledare Donald Fagen (Walter Becker håller sig alltid lite i skymundan) intog en central position på den mäktiga jazzscenen. Bakom sitt elpiano styrde han det nio man starka bandet som även innehöll två sångbegåvade körtjejer.

Tyvärr hördes det att Donald hade en trasig röst. Han sjöng oerhört svagt och väste mer fram tonerna likt en trött och gammal pytonorm.. I övrigt satt stampet där. Trummisen, en kille i 25-års åldern vars namn jag glömt, är trots den namnkunniga duon framför, kvällens absoluta höjdpunkt!
Det blir en dryg timmes exemplarisk orgie i jazzpop som den bör låta i sina bästa dagrar. Vilka hjältar!!

Eric Gadd blir kvällens överraskning. Positivt då. Hans "Excuse me Hallelujah" är så bra att huden nästan släpper när samtliga hårstrån ställer sig spikrakt upp och freakar i takt med ljudvågorna. Körtjejerna är här ersatta med två högt pitchade körkillar.
Rent sångmässigt får Gadd denna numera rätt sena kväll, mitt pris som bäste sångare denna första dag utav Stockholms Jazzfestival.
I tidningarna dagen efter lyser dock recensionerna kring Erics konsert med sin bistra frånvaro. Vilken tidningstavla!

den 18 september 2007

Stockholms Jazzfestival 17 juli 2007

06.36-tåget tar oss via Hässleholm till Stockholm och den hägrande musikfesten som jazzfestivalen där har blivit med åren. Hade väl behövt ta igen lite sömn efter Italien-resan men tåg är inte det optimala sovtillfället för mig:) Så. På brännet bara! Som vi säger i Skåne.
I Stockholm var vädret alldeles lagom för att upplevas på bästa sätt, runt 25 grader varmt med lätta vindar. För att tala i tennistermer så gjorde vi dock ett rejält fotfel när vi glömt bort ta med adressen till vårt vandrarhem. Vandrarhemmet var alltså beställt hemifrån.
Till en början gick jag runt bland olika affärer och frågade om någon visste var Två Kronor låg. Ingen visste. Någonting.Well, well..
Eniro fanns ju inom ett telefonnummer! De visste och de hade dessutom ingen ogästvänlig attityd mot oss, två skånska virrpannor!
Vandrarhemmet Två Kronor var helt okej och vi fick sova i ett källarrum med valv och fönster som påminde om någon slags fångcell:)

Inne på Skeppsholmens konsertområde var trängseln påtaglig. Ytan var något underdimensionerad för denna massiva folkmassa på lite drygt 10 000 åskådare.
Först på scen, ja hon stod där och sjöng när vi kommit in på området, var en tjej som lät som en blandning av något drucken Björk (isländska sångerskan) och pubertetsflicka. Ingen höjdare. Vi undrade vad hon hade där att göra. Mer än att uppfylla sitt ego. Jag lade inte ens hennes namn på minnet men jag tror hennes förnamn började på A.....eller var det B?

Andra bandet denna tidiga afton var ett mycket energiskt och välljudande sådant från Göteborg: Fibes Oh Fibes.
Tajtare än en stödstrumpa på en flodhäst soulfunkade de en knapp timme. Ska något negativt sägas om bandet så var det angående deras usla klädsel. Visserligen var de unga, mellan 20 och 30 år. Dock bör man uppträda i en för tillfället passande klädstil. Sångaren hade slitna svarta jeans som hängde från knäna till vilka han matchade en sliten vit t-shirt. Med stora hål i! Jaja.. Måste ändå säga att Fibes Oh Fibes bjöd på en annorlunda, sprudlande show. Deras keyboardist var inte bara yngst i bandet. Han spelade även trumpet på ett framgångsrikt vis:) En höjdare!

den 17 september 2007

Väcker liv i de slumrande skrivtingesterna och summerar Italien

Resan till Italien var så här i efterhand en angenäm upplevelse. Kanske inte helt fri från kånkande och dålig sömn direkt. Helt ärligt så var just vårt upplägg mer ämnat för två tjugoåringar i landsflykt än två fyrtioplusare på väg mot rekreation....
Nu har vi det bakom oss och en hel del har fastnat som minne. Det är jag glad för. Minnen är till för att samlas på. Även de mindre lyckade upplevelserna kan borga för roliga minnen. Det har åtminstone jag rätt bra erfarenhet av..
Äntligen är jag tillbaka i bloggen, fast jag känner mig aningen ringrostig och utan den rätta glöden i huvud och fingrar. Ni har kanske också märkt att datumen här ovanför inte alls stämmer......strunt i det och följ med så gott ni kan. Här byter vi ämnen i ett farligt tempo:)
Nästa bloggstation blir : Stockholms Jazzfestival.

den 26 augusti 2007

Hamburg intas 080715

Rullar in i Hamburg halv tolv på dagen och raggar även upp ett dugligt parkeringshus. På självaste Reeperbahn! Att gå runt i denna underjordiska
labyrint förflyttade ens sinnen till andra världskrigets bunkerliv. Ugha.
Efter några timmars runda på denna anrika men numera förfallna nöjesgata med omnejd, drog vi oss tillbaka. Vi konstaterade dessutom att inga "köpbara"kvinnor gick att se. Fast det är ju klart. Det finns ju andra intressen här i livet:) Eller?

Under vår komprimerade sightseeing i staden var vi ständigt omringade av bullrande bågar. De utan ost. Stavas: Harley Davidson.
Man hade ett monstruöst meeting här och bikers kom tydligen från stora delar av Europa.

Sverige nästa!

hjärnsläpp är ett bra sätt att slå ihjäl tiden på

2007-11-03T14:31:00.000+02:00

På grund av tillfälligt cerebralt missöde blir jag tvungen att starta en helt ny bloggsida, vilket kan bli spännande på många sätt. Ni som redan läst mina tidigare blogg-inlägg kan blunda de första sidorna. Dessa texter kommer att skrivas in på nytt. Förhoppningsvis får jag inte bara skrivkramp utan även lite ideer på vägen som kan leda till ännu bättre inlägg den här gången, under ny pseudonym:)

muzikmake-r

IDOLTIDER

Svensk Akutsjuk Sjukvård

Jag fick en dag utan regn

MALLORCA BY RAIN 1-8 MAJ 2010

muzikmake-r: Ledighet med en massa att göra

Ledighet med en massa att göra

Wallander nästa!

Hurra för cykelns fader!!

Söndagsbestyr

Stockholms olika ansikten 25-27 april 2008

japanskor, japanskor..

All idé att gå i hjärnide

Chokladkväll

Mallorcaresumé

Svensson/Holmberg enter Magaluf 7sept 2007

Dag tre - Tour de Mallorca

Manchester, Mallorca dag 2

Dag ett på Mallorca 070905

den 2 oktober 2007

Strandhugg Playa de Palma 4 september ännu..

den 1 oktober 2007

4 september Kastrup-Mallorca

Mallorca-resan, 4-12 september 2007

den 30 september 2007

Sophie spelade ölkömusik 17 juli 2007

den 18 september 2007

Stockholms Jazzfestival 17 juli 2007

den 17 september 2007

Väcker liv i de slumrande skrivtingesterna och summerar Italien

den 26 augusti 2007

Hamburg intas 080715

Söndag i sängen

Bloggarkiv

Om mig

hjärnsläpp är ett bra sätt att slå ihjäl tiden på